Växthus för data och innovation

Den brittiska datainspektion går i täten för regulatory sandboxes för myndigheter, ett slags ”växthus” där utvecklare och regelgivare jobbar tillsammans för att tolka och se hur regelverket kan fungera i praktiken med innovativa produkter och tjänster. I Storbritannien är detta en succé och nu följer Norge efter. Här finns mycket att lära för svenska Datainspektionen och andra myndigheter.

Den brittiska datainspektion, ICO, startade i september 2019 en sandbox för organisationer som utvecklar innovativa produkter och tjänster med hjälp av personuppgifter. Satsningen vände sig till nystartade företag, små eller medelstora organisationer och stora organisationer i privat och offentlig sektor. Intresset var stort och 64 ansökningar kom in, tio projekt valdes ut till en betafas av sandboxen. De tio utvalda projekten representerar en rad industrier och organisationer som letar efter lösningar för att ta itu med några av de mest grundläggande frågorna för dagens samhälle. Hur kan organisationer arbeta tillsammans för att minska våldsbrott? Vad kan universitet göra för att bättre stödja studenter med deras mentala hälsa? Och hur kan ny teknik förbättra vården? De olika projekten kommer potentiellt att erbjuda stora fördelar för allmänheten, men innehåller specifika och komplexa utmaningar kring dataskydd som de utvalda organisationerna nu bearbetar tillsammans med personal med specialistkompetens inom området på den brittiska datainspektionen.

Komet tror på en svensk version i form av regulatoriska växthus

Komet har under våren föreslagit till regeringen att den svenska Datainspektionen ska få större ansvar än idag, för att utbilda aktörer, som till exempel teknikbolag, tillståndsgivande myndigheter och finansiärer med flera, i det svenska innovationssystemet kring dataskyddsfrågor, berättar Jon Simonsson på Komet:

– Vi vill slå ett slag för datadriven innovation, då vi tror att många projekt idag stannar av, i rädsla för att göra fel med datahanteringen. Vi tror att en svensk version, som vi kallar “regulatoriskt växthus”, absolut skulle vara av något för den svenska Datainspektionen och andra myndigheter. Jag tror att vi kan lära oss mycket av Storbritannien och Norge och deras satsningar på området.

Sex månader in i den brittiska datatillsynens sandbox skriver ICOs Ian Humle att sandboxen har gett dem stora insikter kring dataskydd utifrån konkreta exempel och att det finns många utmaningar för att säkerställa att innovativa produkter med betydande offentliga fördelar inte utvecklas på bekostnad av den personliga integriteten.

Datatilsynet i Norge gör en stor satsning på regulatorisk sandkasse

I Norge har den norska regeringen bidragit med 3 miljoner i ett första steg till en regulatorisk sandbox (sandkasse) som Datatilsynet (motsvarigheten till Datainspektionen i Sverige) nu startar. Den övergripande målsättningen med sandkassen är att stimulera innovationer som bygger på AI i kombination med personuppgifter. Sandkassen ska medverka till att de nya innovationerna byggs upp på ett ansvarsfullt sätt och tar etiska hänsyn.

– Vi vill medverka till att innovationer utvecklas i samklang med regler för hanteringen av personuppgifter, först då kan man uppnå den tillit som krävs för att tekniken ska kunna nå sin fulla potential. En framgångsrik utveckling med AI bygger på att befolkningen har en tilltro till att systemen är säkra och rättvisa och att personuppgifter hanteras på ett rättsriktigt sätt. En felaktig hantering av personuppgifter kan helt klart hämma utvecklingen av innovationer, säger Catharina Nes som är avdelningsdirektör för tillsyn, analys och säkerhet på Datatilsynet och projektledare för sandkassen.

Datatilsynet har jobbat med AI under många år, men gör nu den största satsningen hittills för att vara med i utvecklingen av tekniska innovationer med koppling till personuppgifter. För Datatilsynet är det viktigt att vara med och se till hur ett regelverk tas fram för att nya tekniska innovationer ska kunna implementeras på ett rättssäkert sätt i samhället. Idén till sandkassen väcktes under en studieresa till Storbritannien.

– Vi fick mycket inspiration och information om hur vi skulle kunna gå tillväga. På Arendalsuka (norsk motsvarighet till Almedalsveckan) luftade vi vår idé om en sandkasse och gensvaret var väldigt positivt. I Norges nationella strategi för AI, som regeringen då arbetade med, togs initiativ till etablering av en sandkasse för utveckling av etisk AI på Datatilsynet. Vi har fått tre miljoner i startplåt och löfte om mer när vi är i gång.

Målet med Datatilsynets sandkasse är att stärka innovationer som bygger på AI, att få ökade kunskaper och att identifiera potentiella risker kring personuppgiftshantering.

– Vi behöver lära mer om AI, och vi måste få insyn i hur regelverket fungerar i de utmaningar som kan uppkomma med nya innovativa lösningar. Vi ser sandkassen som en lärdomsarena. Målet är att hitta de svåra problemställningarna – Var klämmer skon?

Datatillsynet erbjuder en testmiljö för verksamheter som vill utveckla nya samhällsnyttiga och innovativa produkter, tjänster och teknologier. Testmiljön innebär att de medverkande organisationerna får gratis rådgivning och återkoppling från specialister på Datatillsynet. Många är idag osäkra på hur regler ska tolkas, det kan hämma den tekniska utvecklingen tror Catharina Nes.

– Vi behöver en arena där vi kan mötas och testa olika saker. Det ska vara möjligt att prova idéer och förslag i ett tidigt skede, innan investeringar görs. Vi på Datatilsynet kommer att lära oss av de olika projekten från de medverkande i sandkassen och vi kan vägleda dem till varor och tjänster som kan implementeras i samhället.

Sandkassen kommer inte att ge dispens från personupplysningslagen, men myndigheten kommer inte sanktionera felaktigheter som deltagarna i sandkassen ger upphov till i samband med sina pågående projekt. Genom sandkassen får tillsynsmyndigheter och andra verksamheter möjligheter att vara med tidigt i processen, innan problem kring lagstiftning och regler kan uppstå och stoppa innovationer. Sandkassen ger också olika möjligheter för samarbeten mellan myndigheter, något som Catharina Nes ser som oerhört viktigt.

En projektledare kommer att anställas under hösten 2020 för att driva sandkassen. I övrigt medverkar jurister och tekniker som är anställa på Datatilsynet.

– Vi ska ta fram sökkriterier och ha en konsultationsrunda efter sommaren. Vi tror att det ska vara möjligt att organisationer och företag ska kunna skicka in ansökningar om deltagande från november/december 2020 och att de första kandidaterna är igång i januari 2021.

Vilka utmaningar ser du?

– Vi måste ta konkurrensperspektivet på allvar, sandkassen får inte snedvrida konkurrensen. Alla företag måste få likartad information, vi kan inte gå ut med information bara till några, för det här satsningen ska inte leda till konkurrensfördelar. Det är kärnan av det som vi kommer fram till som ska kommuniceras, alltså inte specifika företagsstrategier, det handlar om att beskriva allmängiltiga lärdomar och erfarenheter som vi fått av projekten med de olika deltagande organisationerna. I vårt jobb ligger också att sammanställa vägledningar och rapporter.

– Det här är ett experiment där vi som myndighet måste tänka lite utanför boxen, vi måste gå in med ett annat mindset, det är en utmaning för en statlig myndighet. En annan utmaning är att hitta förståelsen mellan myndigheter och de deltagande företagen och organisationerna, och att vi ska kunna urskilja de viktigaste problemställningarna. Det är lite motsägelsefullt i det att vi som tillsynsmyndighet hittills har jobbat för att till vissa delar begränsa användningen av data och nu ska vi jobba med AI som bygger på att stora datamängder ska bearbetas. Den personliga integriteten och hanteringen är ingen lätt sak.

Vilka förväntningar har du?

– Nu ska vi ge oss ut och tala med organisationer och företag. Jag är spänd på att höra vilka förväntningar de har och vad de tror sig behöva från oss. Under tidig höst ska vi anordna workshops med inspiration från Storbritannien. Vi har redan mött ett stort intresse från stora statliga verk, kommuner och även från företag från många olika sektorer i samhället. Vi har fått mycket uppmärksamhet, jag tror verkligen på den här satsningen. Det här är ett experiment och för att sandkassen ska fungera krävs nyfikenhet och engagemang från både oss och de deltagande organisationerna!

Detta är ett inlägg i en serie artiklar och krönikor som publiceras här på www.kometinfo.se. Varje författare/intervjuad person står personligen för textens innehåll.

Texten är skriven av Marie Kofod-Hansen, frilansjournalist, som bland annat har intervjuat Catharina Nes, avdelningsdirektör för tillsyn, analys och säkerhet på Datatilsynet.

Foto: Datatilsynet, Catharina Nes