“Testa, utvärdera, lär och gå vidare”

Med inspel från åhörare diskuterade paneldeltagarna hur arbetet med regler och teknik ska fortlöpa för att möta de klimatutmaningar som Sverige och världen står inför. Vikten av förutsägbarhet och samverkan i tidigt skede i tillståndsprocesser, lyhördhet för att skapa tillit till myndigheter samt en utforskande och uppföljande lärandeprocess nämndes som några av lösningarna på regelproblematiken.

Samtalet arrangerades av Komet och Vinnova och sändes den 30 november 2021. Svante Axlesson, Rikard Jermsten och Helene Hellmark Knutsson deltog som panel och Anna Fridén modererade.

Rikard Jermsten som är generaldirektör för Konkurrensverket och ledamot i Komet inledde samtalet med att påtala det svenska rättssystemet som fundamentalt i strukturen för rättsstaten, men som upplevs otillräckligt i en tid av snabb utveckling.

– Vi har fastnat i ett arbetssätt som har tjänat oss väl under lång tid men som nu inte är tillräckligt. Vi behöver lära nytt men behålla den goda grunden. Med mer flexibla regelverk som många efterfrågar, så blir tillämpningen svårare, säger han.

Utifrån Fossilfritt Sveriges perspektiv lyfte Svante Axelsson exempel på områden där regler hämmar utvecklingen. Han menar till exempel att vår definition av vad som är avfall ofta leder till många onödiga transporter och stora utsläpp. Han lyfte att miljölagstiftningens förändring i både Sverige och EU har ökat komplexiteten.

Tillit som ledstjärna

Även om det finns utredningar som ser över miljölagstiftningen så menade Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län, att vi måste tänka nytt. Hon ser tillit till myndigheter och samverkan mellan offentlig och privat sektor som en viktig aspekt för att kunna skapa förutsägbara processer.

– Hur kan man göra processen mer förutsägbar utifrån den lagstiftning som vi redan har? Det krävs tidiga samråd där allting kommer upp på bordet redan från början. Nu försöker vi att hitta sätt att involvera sakmyndigheter. När deras intressen kommer in på slutet så uppfattar aktörerna det som oförutsägbart, säger Helene Hellmark Knutsson.

Rikard Jermsten instämde och tryckte på att Sverige har en styrka i vår tilltro till myndigheter, något som han menar att vi ska vara stolta över och ta fasta på.

– Tillit är grunden för att vi ska få en utveckling som fungerar, säger Rikard Jermsten.

Försöksverksamhet inom och utanför utredningar nämnde Svante Axelsson som en del av lärandeprocesserna, och hänvisade till Komets förslag om att öka möjligheterna att bedriva försöksverksamhet.

– Lärandekultur har med tillit att göra. Att man får pröva under ordnade former, experimentera och sedan lyssna in, säger han.

Även omprövning av befintliga regelsystem kan underlätta för såväl lokala som regionala och nationella processer.

– Vi behöver i större utsträckning ompröva de regler vi redan har beslutat om och kontrollera ändamålsenligheten, säger Rikard Jermsten.

Samverkan för att utforska

För att lösa klimatutmaningarna krävs samverkan.

– Länsstyrelser är de enda myndigheterna i Sverige som har ett geografiskt områdesansvar med många uppdrag inom ramen för den geografin. Oavsett om det är främjande, tillstånd eller tillsyn, så bygger det på nära samverkan mellan olika aktörer, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hon har erfarenheter av de målkonflikter i norra Sverige som ofta uppstår när flera aktörer gör anspråk på samma bit mark. Även samarbeten mellan länen menar hon är viktiga för att få till en ännu bättre tillståndsgivning.

Icke-tillit och beröringsskräck är två anledningar till att samverkan inte sker i den utsträckning det borde. Svante Axelsson återgav att han i sin roll som samordnare får bilden av att myndigheter har en viss beröringsskräck för näringslivet.

– Det är ett långt avstånd emellan, och ibland sitter man och gissar på varsin sida istället för att ta ett snack. Det är mycket psykologi i detta och jag skulle vilja se en mjukare ryggrad och integritet, säger han.

– Det är ju precis så. Över tid har det byggts upp en rädsla i myndigheterna som bygger på att göra fel, fortsätter Helene Hellmark Knutsson.

Viktigt att kunna se till helheten

För att behålla den självstyrande förvaltningsmodellen som Sverige har så krävs det att ämbetsmannarollen används i bredare bemärkelse, menar Helene Hellmark Knutsson.

– Vi behöver bygga upp ett mer kollegialt lärande och utvärderande sätt att arbeta. Testa, utvärdera, lär och gå vidare, säger hon.

Komet fortsätter att arbeta inom dessa olika områden. Ett av våra planerade fokusområden för 2022 kommer att vara just samverkande förvaltning. Så detta öppna samtal var ett smakprov på vilka framtida aktiviteter som kan komma. Håll utkik!