Tekniska innovationer är viktiga, men inte alltid av godo

I Sverige är vi duktiga på tekniska innovationer och det är bra för Sveriges konkurrenskraft:
– Vi ska inte vara naiva och säga att bara för att det är ny teknik, så är det bra. Innovationer är inte alltid ofarliga och vi måste vara medvetna om att det finns risker för både samhället och den personliga integriteten, menar Erik Thedéen som är generaldirektör på Finansinspektionen.

Finansinspektionens lokaler ligger på Kungsgatan med utsikt över takåsarna i Stockholm. Jag är här för att intervjua generaldirektör Erik Thedéen om hur vi bäst kan ta tillvara möjligheterna med ny teknik och samtidigt slå vakt om etiska och humanistiska värden och bidra till ett inkluderande samhälle. I fönsterkarmen står bruslådan, som gör det omöjligt att avlyssna vårt samtal.

Teknikutvecklingen accelererar och får allt större påverkan på samhället och medborgarna. Jag frågar Erik Thedéen om hur han tror att ny teknik kan påverka våra offentliga verksamheter:

– Det är inte helt självklart, men en sak vet vi redan nu och det är att vi kommer att behöva diskutera offentlighetsprincipen. Det finns idag enorma informationsmängder hos myndigheter som är offentliga. Det betyder att vem som helst i princip har tillgång till en stor mängd handlingar, även kriminella nätverk och fientliga stater.

– Offentlighetsprincipen är en av demokratins grundvalar, den är basen för en väl fungerande offentlig sektor, men vi måste tillsammans fundera ut hur den ska fungera nu när digitaliseringen ändrar förutsättningarna. De offentliga verksamheterna och övriga samhället måste samverka och våga diskutera hur offentlighetsprincipen kan anpassas till den tid vi lever i nu. Offentlighetsprincipen är lite av en paradox, systemet är tänkt att skydda allmänheten mot maktmissbruk, mot en korrupt offentlig sektor, men om det innebär all kommunikation kan komma ut är principen också en risk för den personliga integriteten och kanske också en säkerhetsrisk om informationen hamnar i orätta händer. Det finns också en risk att personer i den offentliga sektorn väljer att kommunicera mer via telefon eller fysiska möten för att på så sätt undvika offentlighet. Om så sker så motverkar de facto offentlighetsprincipen sitt eget syfte. Som sagt: vi måste våga diskutera offentlighetsprincipen i ljuset av digitalisering.

Samverkan på nya sätt

Den snabba tekniska utvecklingen kräver en bred samverkan i den offentliga sektorn. I Komets uppdrag ingår att bistå med stöd och verktyg för att en sådan samverkan ska bli möjlig.

– De flesta offentliga verksamheter fungerar väldigt bra som fristående enheter, men det är för krångligt att samarbeta. Komet kommer att bli en viktig arena för att stärka samarbetet i den offentliga sektorn.

Finansinspektionen (FI) har ett samarbete med myndigheter både i Sverige och internationellt för att kunna ge aktuell information om vad som gäller. Det finns också ett brett samarbete med andra aktörer inom både akademi och bransch.

– Vinnova har varit en viktig inspiratör i arbetet med att bygga upp vårt innovationscenter. Vi från finanssektorn har kanske ibland varit väl skeptiska mot innovatörerna och innovatörerna har upplevt oss som krångliga och svåra att ha att göra med. Vinnova fick oss att sitta ned i en grupp med representanter från båda ”lägren”. Det har varit otroligt nyttigt och tillsammans har vi ökat förståelsen för våra olika roller. Vi kunde tala om att grunderna för en reglering är för att skydda konsumenterna i första hand.

Innovationscenter

Finansinspektionens innovationscenter ska fungera som den första kontaktpunkten för företag som vill starta upp någon form av innovativ finansiell verksamhet. Det fungerar också som en katalysator internt för FI. En samverkan sker med andra myndigheter för att utbyta kunskap och följa utvecklingen av innovationer på finansmarknaden. FI har inget uttalat mål att främja teknisk utveckling eller innovation på det finansiella området, berättar Erik, men utgångspunkten är att finansiell reglering och tillsyn inte ska vara ett hinder för utveckling och innovation inom finansiella sektorn:

– Vi har haft en väldigt traditionell syn på hur vi som reglerare ska förhålla oss till omvärlden. Allt har varit juridiskt korrekt, men problemet har varit att våra regler inte alltid fungerar bra för den nya typen av innovativa företag inom finansmarknaden som startas upp nu. Ett typiskt nytt företag med innovativa idéer, startas idag inte upp av aktörer från finansbranschen, utan av ingenjörer som inte alltid är insatta i vilka regler som gäller. Det gör att vi ibland måste jobba på ett annorlunda sätt.

Regelverk

Nya tekniska innovationer kommer att leda till att regelverk måste anpassas till nya förutsättningar. Det kan handla om lagar, författningar, EU-rätt och internationell rätt, finansiella styrmedel och riktlinjer. I Komets uppdrag ingår att kartlägga behov av nytt regelverk.

– Det som är bra med arbetet i Komet är inte att vi omedelbart öppnar upp för en reglering för något som gått snett, utan vi öppnar upp för en kunskapshöjande dialog och ett resonemang. Det är i grunden väldigt mycket det som det handlar om. Om vi kan initiera en sund bred dialog om vikten av att ha med ett etiskt förhållningssätt redan från dag 1, kommer vi att få en innovationsindustri som tycker att det här är viktigt.

Crowdfunding – ett exempel

Erik tar upp exemplet crowdfunding för att beskriva att det från början inte alltid är självklart vad som behöver regleras. Crowdfunding innebär att en stor grupp individer med små summor hjälper till att finansiera en verksamhet, oftast via speciella webbplatser, istället för att en eller ett fåtal investerare bidrar med större summor.

– Crowdfunding är ett bra exempel på en innovation som från början av många ansågs som spännande och nydanande. Det hävdades att flera företag med exempelvis miljöinriktad verksamhet kunde få fördelaktiga lån och att privatpersoner kunde investera pengar i olika verksamheter och få en god avkastning. Inga regleringar fanns och pengarna passerade ofta inga banker. Allt var frid och fröjd tills en av de största aktörerna på området agerade så att privatpersoner förlorade pengar. Plötsligt insåg många att det finns en mängd risker med crowdfunding och började tala om en reglering. Nu är regler på väg i Sverige såväl inom EU. Jag tycker att det kommer en reglering som visar att vi förstår att crowdfunding är ett viktigt inslag i branschen och som gör att den kan växa, men inte på bekostnad av konsumentskyddet.

Konkurrenskraft

Ett av Komets uppdrag är att medverka till att den svenska konkurrenskraften stärks.

– Vi är duktiga på tekniska innovationer, menar Erik, men vi måste våga berätta om dem. När jag är ute och reser får jag ofta höra mycket positivt om vår innovationskraft. Många utländska aktörer tittar på oss och förvånas av att vi till exempel har så många börsintroduktioner, fintechbolag och starka banker.

Långsiktig konkurrenskraft handlar mycket om att ett etiskt, ansvarsfullt förhållningssätt måste gå hand i hand med tekniska innovationer! Och det handlar om en effektiv och rättsäker offentlig sektor. Jag tror att vår statsapparat faktiskt är en av våra viktigaste konkurrensfördelar. Mycket kan göras bättre, men i en internationell kontext står vi oss väl.

Erik berättar om ett amerikanskt exempel på ett etiskt dilemma med självkörande fordon och ersättning från försäkringsbolag.

– Om de självkörande bilarna programmeras för att ge så låga kostnader som möjligt för försäkringsbolaget, om en olycka skulle ske och bilen kör på en människa, skulle bilen välja att köra i fattiga områden. Ersättningen blir då inte lika hög som i ett område med höginkomsttagare, eftersom försäkringsbolagen grundar sin ersättning på inkomsten för den som blir skadad. Ekonomiskt rationellt, men totalt oetiskt. Ett företag som resonerade så – i Sverige eller i USA – skulle snart vara borta från marknaden.

Ett steg före

Vi tar en kaffe till och diskuterar om det är möjligt att staten skulle kunna ligga ett steg före vad det gäller tekniska innovationer och på så sätt kunna förutse risker och reglera i tid. Erik Thedéen tror inte att det är möjligt.

– Staten kan aldrig ligga steget före, men vi kan ligga lite närmare än vad vi gör idag.
Det tar upp till två och ett halvt år att ta fram en ny lag. På sätt och vis är det bra, för den blir genomtröskad och rättssäker, men det tar för lång tid. Det gör att vi riskerar att ligga väldigt långt efter hela tiden. Vårt system för att ta fram regler och lagar på alla nivåer måste ses över. Vi kan vara snabba, bara vi vill. Under finanskrisen till exempel, då tiden var knapp, kunde Finansdepartementet få till en lag på några få dagar. Det behövdes annars skulle Sveriges ekonomi ha drabbats ännu hårdare.

Finansiell folkbildning

FI har ett specialuppdrag från regeringen som går ut på att ge privatkonsumenter bättre kunskap om vad som gäller till exempel vilken ränta som är skälig att betala eller vilken amortering som vi kan räkna med.

– Många har skrämmande dåliga kunskaper och det utnyttjas av oseriösa aktörer i branschen. Vårt uppdrag är att vägleda och skydda konsumenterna. Vi tar fram faktablad och utbildar lärare, så att man redan i skolåldern ska få kunskaper som är viktiga för en fungerande privatekonomi. Vi jobbar med enkla medel som till exempel räknesnurror på vår hemsida där man lätt kan se vad man kan låna och vad amorteringen blir.

Avslöja ekonomisk brottslighet

Under intervjun har vi talat en hel del om svårigheter och risker med ny teknik, men det finns förstås många fördelar också, menar Erik och berättar om hur Artificiell intelligens (AI) kan få en avgörande betydelse för att avslöja ekonomisk brottslighet. Det finns en stor potential med ny teknik och reglerare runt om i världen talar allt mer om detta. Våra kollegor i England har kommit ganska långt.

Teknik i vardagen

Vi avslutar intervjun med att reflektera över teknik i vardagen, om hur beroende av teknik vi är. Vi talar om de egna barnen som kan mer om teknik än vad man själv kan och om värdet av att hitta kunskaper i en bok ibland, istället för att bara googla som många i de yngre generationerna väljer att göra idag.

– Jag är privat inte superintresserad av ny teknik och jag går absolut inte All In för att det kommer en ny wordversion, säger Erik och skrattar. Men jag ser många fördelar med teknik i min vardag. Jag behöver kunna läsa mail varje dag vare sig jag är på kontoret, är ute och reser eller har semester. För att kunna sköta mitt jobb måste det finnas möjligheter att vara uppkopplad. Det finns också risker med ny teknik. Jag hanterar stor mängder känslig information, om den informationen skulle komma ut på marknaden skulle den kunna påverka både börskurser och enskilda individer. Jag tänker därför mycket på informationssäkerheten, och jag inser att det är en av de största utmaningarna i vårt digitala tidevarv!