Ny teknik i offentlig sektor behöver uppmuntras

Clas Olsson, generaldirektör på Ekonomistyrningsverket:
– Regering och Riksdag behöver i högre grad än idag efterfråga och följa upp innovationer inom statsförvaltningen. Det ska löna sig att införa ny teknik som gör förvaltningen mer effektiv, där är vi inte riktigt i dag.

Ekonomistyrningsverket (ESV) är den myndighet som har kontroll på statens finanser. Den snabba teknikutvecklingen kommer att få en stor inverkan på myndigheten, tror Clas Olsson som är generaldirektör på ESV. Det handlar främst om den explosionsartade utvecklingen av analysbara data i kombination med betydligt bättre algoritmer, tror han:
– Den stora tillgången på data kommer att förändra vårt sätt att jobba. Vi kommer att kunna förbättra och rationalisera verksamheten. Jag tror också att fler arbetsuppgifter kommer att utföras av datorer istället för av människor. I den offentliga världen har människorna hittills varit den centrala resursen och inte datorerna, men jag tror att utvecklingen inom AI-området kommer att leda till att datorerna kommer att spela en betydligt större roll i framtiden.

Ledarskap
Vi sitter i ett av konferensrummen på ESV och pratar om ledarskap. Vi är överens om att det är oerhört viktigt hur man introducerar ny teknik och nya arbetssätt för personalen.
– En av de mer intressanta sakerna som implementerats i Sverige under de senare åren är algoritmen som hanterar beslut om försörjningsstöd. Algoritmen infördes i två olika kommuner med helt olika resultat. På den ena orten fick personalen veta att algoritmen kunde underlätta för dem så att de istället kunde lägga mer tid på att jobba aktivt med att lösa klienternas livssituation och hjälpa dem att hitta ett arbete, säger Clas Olsson och fortsätter:
– På den andra orten gick det inte lika bra, här lyckades inte ledningen förmedla fördelarna med det nya beslutsstödet till personalen. Personalen upplevde att algoritmen gjorde intrång i deras kärnuppgifter, den nya tekniken upplevdes som ett hot. Det här exemplet visar på betydelsen av förändringsledning.

Innovationslabb
Ekonomistyrningsverket kan inte skylta med några stora genombrott vad det gäller tekniska innovationer, berättar Clas Olsson, men ett arbete för att introducera ny teknik har inletts. Myndigheten har fått pengar från Vinnova för ett datalabb. Här forskas just nu om hur myndigheten kan använda textanalys för att dra snabba och smarta slutsatser. Labbet jobbar också med att utveckla ett prognosverktyg baserat på AI.

Mer samverkan
På frågan om hur myndigheter kan samverka bättre svarar Clas Olsson att det är en är en viktig fråga eftersom samhället blir alltmer komplext:
– Det finns ju incitament för samverkan, myndigheterna ska samverka enligt de övergripande förordningar som styr. Jag tror att allt fler ledare inser att de behöver samarbeta för att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. Jag efterlyser en skarpare uppföljning från regeringshåll, så att det blir tydligt att samverkan måste ske mellan myndigheter.

Alla teknikidéer är inte bra
Många myndigheter driver innovationslabb idag. Flera myndigheter skulle kunna samverka och skapa gemensamma strukturer som till exempel IT-relaterade verktyg och kanske också nya arbetsmetoder.
– Vi behöver ta fram nya IT-lösningar som vi kan testa under kontrollerade former. Alla idéer är inte bra. Om vi kan testa i liten skala, så får de färre negativa följder. Visar sig idéerna fungera, kan man skala upp dem.

Regelverk
Det är inte sällan att innovationshindren sitter just i regelverket, menar Clas Olsson:
– Hindren för att till exempel använda AI i högre grad, ligger ofta i regelverken kring data och dataåtkomst. Här kan det bli fråga om avvägningar gentemot den personliga integriteten. Om vi kan se att myndigheter kan få ut stora fördelar av att samköra data som inte får samköras idag, så kan det kanske väga över i förhållande till integritetsaspekten. Då behöver reglerna ändras. Ett exempel är att vi skulle kanske lättare kunna komma tillrätta med bidragsfusk om vi kunde samköra flera register.

Transparens och integritet
Vi fortsätter att tala om problem kring transparens och integritet. Om man använder dataalgoritmer för beslutsstöd kan det uppstå en transparensrisk, alltså det kan bli svårt att vissa fall säga i efterhand vad beslutet grundar sig på.
– Algoritmerna behöver byggas på ett sätt så att det exakt går att återskapa vilka kriterier beslutet bygger på. En fördel, som också kan bli en nackdel för integriteten, är ju att det blir lättare och lättare att samla in data om en person eller ett förlopp desto bättre beslut kan man fatta, men det skapar i sin tur risker för den personliga integriteten. Det finns möjligheter att använda data som knäcker folks identitet. Det kommer att bli etiska frågor som ställs på sin spets här.

Att gjuta mer mod i myndigheter
Det är inte bara att införa ny teknik i statsförvaltningen. Tekniken måste vara noga utprovad med kartlagda för- och nackdelar. Flera chefer i statsförvaltningen vittnar om en rädsla för att göra fel. Det är ju inte så att alla som är chefer i offentlig sektor är fega, menar Claes, utan de agerar enligt systemets regler. Det är ofta rationellt att vara lite försiktig. Han vill se ett nytt belöningssystem som kan gjuta mod i chefer på myndigheter:
– Jag tror att regering och riksdag, behöver efterfråga och följa upp innovationer. Det ska vara tydligt att det lönar sig att satsa på att försöka införa tekniska innovationer. De tekniska satsningar som myndigheterna misslyckats med följs upp i mycket högre grad än de innovationer de har försökt prova. Om en myndighet inför ett IT-projekt som är lite vågat och som sen blir dyrare än tänkt ses det som ett misslyckande, inte som en fjäder i hatten för att man försökte.

Snabbfotad förvaltning?
Hur kan vi få en mer snabbfotad förvaltning och vill vi att den ska vara det? Kanske ligger det i statsförvaltningens natur att den ska vara lite mer eftertänksam och stabil? Vi diskuterar frågan och kommer fram till att den offentliga sektorn aldrig kan bli lika snabbfotad som den privata sektorn. Den offentliga sektorn är mer regelstyrd och lever inte under samma existentiella förändringstryck som ett privat företag gör. Där är innovationen ofta en förutsättning för överlevnad. Men myndigheterna behöver stärka sin kunskap om vad som driver förändringar, säger Clas Olsson:
– Vi ska inte slänga styrkan med den offentliga sektorn överbord, det måste finnas en viss stadga i samhället. Men myndigheter måste börja ha örat mot rälsen och ha bättre koll på teknikutvecklingen. Vi behöver vara ute i bättre tid och vi måste våga prova nya innovationer!

Slutligen passar jag att fråga handlar om hur Clas Olsson ser på teknik i sin vardag.
– Jag är intresserad av teknik som en drivkraft i samhället och jag läser mycket om teknik i främst populärvetenskaplig litteratur. Jag intresserar mig för teknik i min vardag, men jag är ingen early adopter, säger Clas Olsson och skrattar lite:
– Jag är inte den första som springer och köper den nya versionen av Iphone när den kommer.