I tider av revolution finns det stora möjligheter

“It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness”

I den historiska romanen A tale of Two Cities beskriver Charles Dickens tiden fram till franska revolution i Paris och London. Det var både en löftesrik och utmanande tid för människor, precis som idag. Nu är dock skalan större, idag handlar utmaningarna om vår jord och hela mänskligheten. Dominic Barton, som tidigare var VD på konsultföretaget McKinsey, har beskrivit det som att vi befinner oss i ett tidigt skede av en teknikrevolution. Som i alla tider av revolution och dramatisk förändring finns det stora möjligheter, så väl som stora risker.

Möjligheterna beskrivs kanske bäst genom FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. FN beskriver två huvudspår för att realisera målen, det ena är finansiering medan det andra är innovation och ny teknik. Som jag ser det ger tekniken mänskligheten stora möjligheter, till exempel kan nya diagnosmetoder som tar tillvara artificiell intelligens (AI) utveckla hälsoområdet. Andra exempel är nya klimatvänliga transportlösningar och helt nya sätt att utveckla och tillhanda hålla varor och tjänster. Metoder som inte bara är användbara i välfärdsländer, utan kan komma hela världen till nytta.

Samtidigt ser jag en risk att teknikens fördelar främst kommer en mindre del av befolkningen i ett fåtal länder till del. Risken finns att det blir en upprepning av 1800-talets industriella revolution som fick till följd att ett mindre antal länder dominerade resten av världen ekonomiskt och politiskt. Då odlades bomull i Indien, skeppades till England och blev till skjortor, för att sedan säljas tillbaka till Indien. En annan risk med dagens framväxande teknik beskrivs av historikern Yuval Noah Harari. Han menar att det i framtiden kommer gå att ”hacka” en människa genom att kombinera AI, stora datamängder och bioteknik. Som framtidsorienterad historiker menar Hariri att en riktigt dramatisk vändning kommer då tekniken får tillgång till en människas inre genom bioteknik och sensorer. Det finns risk för att tekniken, och den som har makten över tekniken, vet mer om en människa än vad hon själv gör och därigenom kan manipulera och förändra en individ.

Jag anser att vi bör närma oss den omfattande tekniska utvecklingen på ett ansvarsfullt och balanserat sätt. Sverige har det mycket väl förspänt. Vi har ett välfärdssystem som underlättar för människor att utvecklas genom livet, vi är teknikmogna och vana att använda teknik i vardagen, vi har arbetsmarknadsparter som är positiva till ny teknik, vi har såväl framstående stora företag som startup-företag, och vi har sist men inte minst innovationsekosystem som står sig väl i den internationella konkurrensen. Men kom ihåg att detta goda läge snabbt kan ändras om människor inte känner sig delaktiga i utvecklingen.

I september lanserade den tyska regeringen en ny myndighet som ska underlätta så kallad disruptiv utveckling. Med disruptiv menas att utveckling sker i omvälvande språng till skillnad från kontinuerlig utveckling i mindre steg. Ett syfte med detta initiativ är att ingjuta mod i offentlig sektor i en situation då den snabba tekniska utvecklingen ställer helt nya krav på arbetssätt. Jag tycker Sverige bör hämta inspiration från det tyska initiativet och att svenska myndigheter måste arbeta mer proaktivt och öka sin samverkan med företag, akademi och civilsamhälle. Att samarbeta är nödvändigt för att skapa en gemensam och mer komplett förståelse för den snabba utveckling och dess påverkan på samhället.

Vi måste skapa bättre verktyg för att gemensamt lära oss om vad som fungerar med den nya tekniken. För att bejaka en positiv och bredare utveckling ser jag behov av att införa regulatoriska förutsättningar för försöksverksamhet i hela landet. Försök i mindre skala ger möjlighet att upptäcka fall där tekniken inte är av gagn för samhället och snabbt slå stopp. Jag vill se mer proaktiva regelverk som utvecklas snabbare och där lärande och förändringar sker mer stegvis. Jag ser att vi behöver skapa styrning, uppföljning och incitament som inte bara lägger krut på rättssäkerhet och effektivitet utan även fokuserar på samverkan och innovation.

Kommittén för teknologisk innovation och etik (Komet) ska dra sitt strå till stacken för att bidra till en ansvarsfull och positiv utveckling. Vi vill samarbeta nära med statsministerns innovationsråd, regeringens samverkansprogram och Vinnova. Dessutom krokar vi gärna arm med andra aktörer som myndigheter, näringsliv och akademi för att tillsammans ta oss an teknikutvecklingens möjligheter och utmaningar.

Jag drivs av att skapa bredare samverkan och ett mer förnyelseorienterat arbetssätt i Sverige. Min åsikt är att detta skulle leda till bättre förutsättningar för myndigheter, näringsliv och civilsamhälle, att med större framgång hantera de möjligheter och utmaningar som kommer i spåren av en accelererande teknikutveckling.

Åter till Charles Dickens roman. Bokens första stycke avslutas med “it was the spring of hope, it was the winter of despair”. Nu i vackra blomningstider har vi alla ett stort ansvar att arbeta för en gemensam och långsiktig Vår av hopp.

Jon Simonsson, ordförande i Komet

Detta är första inlägget i en serie artiklar och krönikor som kommer publiceras här på www.kometinfo.se. Varje författare står personligen för textens innehåll. Du är välkommen att höra av sig om du har tankar och funderingar kring dessa frågor.