”Det är som att vi åker tåg och lägger rälsen framför oss”
Skellefteå står i rampljuset när batteriföretaget Northvolt upprättar en stor fabrik i kommunen. Bara ett halvår efter att företaget lämnade in den sista delen i sin ansökan till mark och miljödomstolen fick de tillstånd att bygga den första delen av fabriken. Vad gjorde processen så effektiv och slagkraftig? Komet har intervjuat kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman för att få höra hur det egentligen gick till.
– Hela projektet var uppmärksammat som en del av industrins gröna omställning i internationell, nationell och lokal media. Skellefteåborna, de har varit med på noterna från första början, säger Lorents Burman.
Hösten 2017 blev det klart att Skellefteå skulle bli platsen för Europas största batterifabrik. Företaget upprättade en nära dialog med både kommunen och Länsstyrelsen i Västerbottens län. Både samrådsprocess enligt miljöbalken och en detaljplan för området behövde komma på plats och samordnas. Därefter lämnades en ansökan gällande batteriproduktion in till mark- och miljödomstolen. Sex månader efter att den sista delen i ansökan lämnades in fick de ett beviljat tillstånd och processen kunde fortgå. Även detaljplanen kunde handläggas och justeras på sex månader.
Lorents Burman upplevde att både företag och involverade myndigheter var professionella genom hela processen. Företaget var tillmötesgående mot Länsstyrelsen, de hade tillgång till personer som kände till regelverkens krav och som kunde beskriva företagets plan för att leva upp till dessa krav. Samtidigt upplevde han att Länsstyrelsen var tydliga och delaktiga genom hela processen.
– Det fanns en ömsesidighet och när man väl skickade in ansökan så hade mark- och miljödomstolen egentligen inget att peka ner på. Ansökan var väl paketerad och följde kraven, säger Lorents Burman.
Samhällsomvandling som en följd av företagsetablering
I nio år har han varit kommunstyrelsens ordförande och har därmed kunna följa Skellefteås resa från att vara en kommun som avfolkats under 30 år till det omvända. Deras strategi för att göra kommunen mer attraktiv för människor i kombination med batteriföretagets etablering utgår från en beräknad befolkningsökning på cirka 17 000 invånare de kommande nio åren. I en kommun med för närvarande 73 000 invånare innebär detta en stor samhällsomvandling – vilket ställer krav på alla aktörer som involveras i samhällsplaneringen att arbeta effektivt och att vara öppna för att tillämpa utforskande arbetssätt.
– Matrisen och verktygslådan för ett sådant projekt finns ännu inte. Vi får arbeta och utvärdera efterhand. Det är som att vi åker tåg och hela tiden lägger rälsen framför oss, säger Lorents Burman.
Enbart Norhtvolt kommer att kunna erbjuda närmare 5000 personer arbete. Många av dessa bor inte i Skellefteå idag utan kommunen och företaget måste samarbeta för att göra en flytt attraktiv.
– För att flytta någonstans för ett jobb behöver man inte bara ett boende, man vill ha varierande livsmiljöer och ett rikt kulturutbud för idrott och andra fritidsaktiviteter. En strategi för detta tog vi fram redan innan Northvolt kom in i bilden, säger Lorents Burman.
Skelleftebor positiva till utvecklingen
En stor inflyttning till en kommun ställer också krav på till exempel både skolor och förskolor eftersom många av de som flyttar till kommunen har en familj med sig. Dessutom attraherar en så stor företagsetablering även andra företag.
– Utvecklingen vi ser i Skellefteå just nu saknar på många sätt motstycke i både Sverige och i Europa. Vi ser även en stor ökning av andra företag som nu vill etablera sig i kommunen, inom till exempel service och besöksnäring, säger Lorents Burman.
Som en del av revideringen av kommunens interna utvecklingsstrategi från 2015 genomfördes sommaren 2021 en undersökning bland befolkningen. I undersökningen svarade 1600 kommuninvånare på vad de ansåg om Skellefteås utveckling.
– När jag läste rapporten visade det sig att 95% av de tillfrågade var positiva till utvecklingen. Min första reaktion var ”det kan inte stämma”. Hela bygden hade en positiv inställning på något sätt. Det var en speciell upplevelse och det ska bli spännande att ta del av uppföljningen till detta, säger Lorents Burman.
Projektet omfattar två olika delar:
- Plattform för samverkan. Skapa en plattform där dialog förs och konkreta samarbeten initieras. Det kan handla om att adressera målkonflikter, starta gemensamma projekt eller att dela kunskap och erfarenheter med varandra. Målet är att utveckla effektiva tillståndsprocesser där ledtiderna kraftigt förkortas utifrån ett helhetsperspektiv.
- Tillståndspiloter. Inleda ett konkret arbete inom några utvalda områden där det är särskilt angeläget att utveckla och testa nya arbetssätt för tillståndshantering.