Abstrakt teknik svårare att skildra

Ännu ett öppet samtal har gått av stapeln i arrangemang av Komet och Vinnova. I studion hade moderator Jon Simonsson sällskap av Judith Wolst och Jack Werner. Med på länk fanns Maria Gunther och Anne-Marie Eklund Löwinder. Temat för samtalet var teknik, innovation och medier.

Det blev en intensiv diskussion där flera perspektiv på medier och teknik lyftes, med inspel från både paneldeltagare och åhörare. Ett återkommande ämne var en upplevelse av teknikens dualism som många gånger blir tydlig i medier, det vill säga en paradox där bilden av teknik och innovation blir antingen svart eller vit, ond eller god.

Panelen diskuterade bland annat hur digitaliseringens utveckling skildras i media. Den har blivit alltmer abstrakt, vilket försvårar journalistens arbete att förmedla hur tekniken fungerar. Judith Wolst, digital strateg och entreprenör, illustrerade detta med en utveckling från mobiltelefoner och appar som många är vana att använda till vardags, till bakomliggande teknik som användarna själva inte kan se. Hon menade att utvecklingen mot mer abstrakta tekniker också gör det svårare för medierna att förmedla hur saker och ting fungerar.

Jack Werner, Judith Wolst och Jon Simonsson deltog i studion. Foto: Emma Nilsson/Komet.

Människors uppfattning om teknik påverkas av medier
En central del i ett fungerande samhälle, sa Jon Simonsson, är att medborgare ska kunna se möjligheter och känna sig trygga med ny teknik. Här spelar media en viktig roll eftersom det är via deras skildring som många människor bildar sig en egen uppfattning om teknik. Anne-Marie Eklund Löwinder, IT-säkerhetsexpert, menade att människor i allmänhet är dåliga på att förutse hot.

– Händer det något så agerar vi, men vi har ofta svårt att göra saker i förebyggande syfte, sa hon.

Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter, berättade om svårigheten att förmedla en komplex bilden av teknik på ett sätt som människor kan ta till sig. Hon illustrerade detta med ett exempel.

– Det är väldigt lätt att kritisera gruvnäringen i medier, men samtidigt vill vi ha våra smartphones och vår teknik [Som ofta består av komponenter som kräver mineraler från gruvor]. Vi kan ju inte leva utan gruvor, sa Maria Gunther.

Maria Gunther (bild) och Anne-Marie Eklund Löwinder deltog via länk. Foto: Emma Nilsson/Komet.

Det enskilda fallet – nödvändigt och problematiskt
Panelen var överens om att det kan vara problematiskt att skildra enskilda fall, samtidigt som en enskild människas historia under lättar för människor att förstå och ta till sig informationen som medierna förmedlar. Risken är dock att det bredare samhällsperspektivet tappas bort.

– Det är givetvis mycket lättare att berätta någonting med en enskild berättelse. Men om du lyfter upp ett specifikt exempel så är det också vad som kommer att nagelfaras, sa Jack Werner, frilansjournalist och föreläsare.

Diskussionen tog bland annat upp ett exempel om en drönare som levererade en hjärtstartare som användes för att rädda en persons liv.

– Vad hade hänt om drönaren hade rasat ner i någons huvud, om hjärtstartaren inte hade fungerat eller om drönaren var upphandlad på felaktigt sätt? Eller om det visade sig att den innehöll beståndsdelar som var direkt livsfarliga? Ju större fokus media lägger på den enskilda historien, desto större är risken att skildringen av den nya tekniken uppfattas som spridda exempel istället för en del av ett bredare samhällsperspektiv, sa han.

Texten ger bara några glimtar av vad som diskuterades. Om du är nyfiken på att veta mer så kan du ta del av hela samtalet här:

Håll utkik efter kommande öppna samtal i våra kanaler!